"Förtröstan och tro kan hjälpa dig att överleva de mörkaste stunder. Men att resa sig, att läka sig själv och försöka kompensera för de dåliga val man gjort och bli medveten om sin egen påverkan på världen runt omkring kräver såväl reflektion som kärlek och ärlighet"
Omslaget "Ögonblick som förändrar livet" pryder författarinnan Annika Östberg. Vem kan ana att bakom det svaga leendet, bakom kajalen som är ritad som en tunn linje kring ögonen, döljer sig en lång livsvandring med tungt bagage. En liten flicka, vars enda önskan var att få bli sedd och bli älskad. Straffet för det var trettio år i amerikanskt fängelse.
De läsare som förväntar sig en lång historia om hennes barndom och skulle jag hellre hänvisa till hennes första bok "Sorgfågel". I "Ögonblick som förändrar livet" får man mer läsa om hennes tid i fängelset, mycket detaljer om hennes fängelsevistelse, brev och dagboksanteckningar. Boken är allt annat än en snyfthistoria, hon försöker inte på något sätt uppmana alla att tycka synd om henne. Hon är rättfram och klar i sitt språk och försöker så gott det går beskriva vad det var som egentligen gick snett.
När hon som tolvåring flyttade med sin mamma till USA började hennes liv så småningom kantas med kriminalitet och droger. Männen i hennes liv blev många men desto mindre blev hennes omdöme och kraft att ta sig ur den nedåtgående spiralen. Botten nåddes när hon blev dömd för medhjälp till mord. (Ett mord som hennes dåvarande pojkvän begått) Frågan hur man förmår att acceptera och förlåta sig själv är ofta närvarande och Annika beskriver den ur olika synvinklar på ett skickligt sätt.
Fängelsevakterna kunde ta Annikas kläder och värdighet ifrån henne, kunde strikt styra hennes toalettbesök och rutiner. Men det enda dom inte kunde ta ifrån henne var hennes drömmar, och hopp om något bättre. Det höll hon fast vid, och det är det som gjort henne till den hon är idag. En kvinna som är tillbaka till ett liv utifrån hennes förutsättningar. Från galler till frihet. Från en mörk tunnel till ljuset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar