Colombes granne

Författaren Tatiana de Rosnay, som skrivit ”Sarahs nyckel”, har nu kommit ut med sin fjärde bok på svenska. ”Colombes granne” heter den här nya boken. Alla som någonsin bott i lägenhet kan väl mer eller mindre relatera till denna bok, för någon gång har man väl hört grannarna. Colombes granne är dock något utöver det vanliga(?).

Colombe och hennes man flyttar in i en ny fin lägenhet med deras två söner. Allting verkar frid och fröjd, huset är lugnt och grannarna trevliga. När hela familjen är hemma är det inga problem alls, men det verkar som om någon vill förstöra för Colombe. Då hennes man är ute och reser mycket i jobbet, passar en granne på. Mitt i natten börjar oväsendet och Colombe kan inte sova. Gamla vanor rubbas och nya växer fram.

Tidigare har jag läst två av Tatiana de Rosnay’s böcker (”Sarahs nyckel” och ”Bumerang”) och de gillade jag mycket, den här boken gillade jag också. En vardagsnära berättelse som ger små problem stora följder. En berättelse som i all enkelhet fängslar. Boken är lättläst och lättsam och man känner igen sig till viss del i boken även om man själv inte varit med om det i de mängder boken beskriver. Hur som helst så är boken helt klart läsvärd. 

Har du läst denna bok eller någon annan av Tatiana de Rosnay? 

Dela gärna med dig av dina åsikter. 

Underjordiska timmar

Sekwa är ett bokförlag som ger ut fransk litteratur på svenska. Jag har läst flera böcker utgivna av dem och jag har gillat varenda en. Nu senast läste jag "Underjordiska timmar" som är skriven av Delphine De Vigan, samma författare som har skrivit "No och jag" (läs mina ord om den boken här).

"Underjordiska timmar" är en ganska dyster bok som går sakta framåt. Den handlar främst om Mathilde som har jobbat i åtta år på samma företag där hon har trivts och haft en bra relation med sina kollegor och sin chef. Men så kommer en dag då allt förändras, sakta stängs hon ute från möten och gemenskapen. Situationen håller på att äta upp henne.

Vi får även följa Thibault, en annan Parisbo som arbetar som akutläkare. I hans vardag träffar han människor som har det svårt. Privatlivet är inte heller det lättaste, han älskar en kvinna som inte älskar honom tillbaka.

Två människor som traskar på i en relativt grå vardag där det egentligen inte händer mycket. De känner inte varandra men det finns stora likheter och olikheter.

Delphine De Vigan har skrivit en dyster vardagsbetraktelse där det egentligen inte händer mycket alls. Det låter helt deppigt och djupt men någonstans tycker jag att den är fin, jag gillar sättet den är skriven på. Kanske att det påminner lite om "Revolutionary Road" när man fastnat i ett mönster och en roll som är svår att bryta sig loss från. Precis som "No och jag" är boken lättläst mitt i allt det dystra. Väldigt fin och nästan poetisk.

Har du läst boken? I så fall vad tyckte du?

Sarahs nyckel

Den andra boken jag läste ut i Kroatien var Tatiana de Rosnay's bok "Sarahs nyckel". Det är en bok som även har filmatiserats och kom ut på bio våren 2011.


År 1942 arresteras flera judiska familjer av den franska polisen, Vel'd'Hiv. En tioårig flicka, Sarah, gömmer sin lillebror i ett skåp bakom en garderob och låser dörren i tron om att hon ska komma tillbaka och hämta honom. Hon tror att hon snart ska få komma tillbaka hem med sina föräldrar eftersom det är den snälla franska polisen och inte den tyska. Men hon tiden går...

Sextio år senare får Julia Jarmond ett uppdrag att skriva en artikel om Vel'd'Hiv, till årsdagen. Hon börjar göra efterforskningar och snubblar över Sarahs historia.

Boken är otroligt bra och välskriven. Man fastnar i den och vill bara läsa mer. Vad hände med Sarah, hennes familj och hennes lillebror egentligen? Jag gillar också att boken har en historisk anknytning och det känns verkligt.

Det är en bok som jag definitivt kan rekommendera.
Har du läst den? Vad tyckte du i så fall?

Nu måste jag läsa Tatiana de Rosnay's andra bok översatt till svenska (10e totalt), "Bumerang"

No och Jag

Den här boken hörde jag talas om när den precis hade översatts till svenska (2008) då blev jag sugen på att läsa den men sen glömde jag bort det. Två år senare hittar jag den, köper den och läser den.


Boken, som är skriven av den franska författaren Delphine de Vigan, handlar om Lou som är 13 år, yngst i klassen men överlägset bäst. Hon gillar dock inte att hålla föredrag för klassen men tvingas till det, och hon väljer att prata om uteliggare. Föredraget ska byggas på en intervju med en uteliggare och detta förändrar mycket i Lou's tillvaro.

Det är en välskriven bok vilket gör den lättläst. Den tar upp problem som finns i samhället på ett annorlunda sätt, lite från en 13-årings perspektiv. Helt klart läsvärd.


Har du läst den? I så fall, vad tyckte du om boken?