måndag 17 september 2012

Kaffe med rån


Av Catharina Ingelman-Sundberg's tidigare alster har jag bara läst "Ljusets dotter" och "Tempelbranden", båda två historiska romaner. Hennes senaste bok är i en annan genre, nämligen en mer humoristisk roman med titeln "Kaffe med rån". 



I "Kaffe med rån" möter vi fem pensionärer som är trötta på besparingarna som görs på ålderdomshemmet. Servicen och maten är dålig, förmodligen är det bättre på ett fängelse. Märtha får då en genialisk idé, tänk om man skulle begå ett brott och sedan med flit åka fast.

När jag hörde talas om boken tyckte jag att det lät som en kul story. Och boken är rolig, en feel-good komedi. Lite i samma genre som Karin Brunk Holmqvist's böcker och som Jonas Jonasson's "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Men jag gillar "Kaffe med rån" bättre än "Hundraåringen...", som jag inte gillade jättemycket. Men gillar ni Karin Brunk Holmqvist's och Jonas Jonasson's böcker så kan jag varmt rekommendera även denna bok.

Har ni läst den? Vad tyckte ni?

torsdag 13 september 2012

Den arge

Den arge” är en barnbok, skriven av Gro Dahle och tecknad av Sven Nyhus, som väcker tankar och ger hopp.


Boj bor med sin mamma och pappa, ibland får pappan besök av ”den arge” och han blir förbytt och slår mamman. Samtidigt som Boj ser upp till sin pappa så är han rädd att göra fel så att ”den arge” kommer på besök. Mamman trippar också på tå. Han vill berätta för någon om det som händer hemma men det går inte, till slut berättar han för en hund, för buskarna och för fåglarna, de uppmanar honom att skriva ett brev.

Det är en annorlunda bok, först när jag började läsa den tyckte jag att det kanske var lite magstarkt för att vara en barnbok. Ämnet i sig är svårt, men sen ändrade jag åsikt, det är en väldigt bra bok som väcker en diskussion som kanske är svår att ta med barn men i vissa fall nödvändigt.

Upprepningar och metaforer av enklare slag och beskrivningar som sätter sig. En känslosam bok jag varmt kan rekommendera.

onsdag 5 september 2012

Det blödande hjärtat

"Det blödande hjärtat" är en bok, skriven av Andrew Taylor, som jag har sneglat på länge. Varit på väg att köpa men inte gjort det. Men i våras kunde jag inte längre låta bli, men jag har inte läst den förrän nu i sommar.


Lydia Langstone får nog av sin man och flyttar till Bleeding Heart Square i London för att bo hos sin far, som hon inte känner så väl. Ett ovanligt beslut av en kvinna i överklassen på 1930-talet. Hon vill börja ett liv oberoende av en försörjare och arbeta själv. Bleeding Heart Square är ett nedgånget ställe där det vilar en hel del gåtor. En man smyger omkring och håller koll på alla som bor där. För att inte tala om Philippa Penhow som försvann fyra år tidigare, vissa säger att hon flyttade till Amerika, andra säger att hon blivit mördad.

Boken är välskriven och jag gillar den på det stora hela. Den är spännande och fängslande. I början av varje kapitel får man läsa ett utdrag från en dagbok, vilket jag tycker kan vara bra. Men innan och efter dessa utdrag har författaren en tendens att kommentera innehållet i dagboksutdraget, vilket känns väldigt onödigt. Bortsett från det så tycker jag verkligen att boken är läsvärd.

Har du läst den? Vad tyckte du?