För några dagar sedan läste jag ut ytterligare en svensk deckare, denna gång Kristina Ohlssons första bok "Askungar".
En mamma sitter på ett X2000-tåg från Göteborg till Stockholm med sitt barn. Tåget stannar i Flemminsberg p.g.a. ett signalfel, mamman går av för att ringa ett samtal. Då lämnar tåget perrongen. När tåget är i Stockholm är barnet. Polisen kopplas in och man tror först att det är pappan till barnet som har fört bort henne, men det visar sig att det kanske inte alls är så. Eller?
Fallet leds av den legedariske Alex Rech och till sin hjälp har han Peter Rydh och civilaren Fredrika Bergman (hon som egentligen ville bli violinist men hamnade hos polisen).
Boken är välskriven och jag gillar dess twister. Kanske lite förutsägbar men jag gillar att man kan lista ut lite och inte bara överraskas i slutet som i vissa deckare när det dyker upp någon ny person de sista tio sidorna och det visar sig vara den skyldige.
Hennes andra bok ("Tusenskönor") av Kristina Ohlsson ligger redan på mitt nattduksbord och jag ska läsa den när jag har läst ut boken jag håller på med nu ("Hypnotisören").
Sen måste jag bara tillägga att jag gillar omslagen på hennes böcker, att det är samma snygga layout på både inbundna och pocket.
den där lätt verkligen spännande. Ska bli att kolla upp på bibblan!
SvaraRaderaPå något sett så tycker jag om att en deckare är utspelad i Sverige! :)
// julia
Jag började läsa hennes tredje bok och arbetade mig bakåt. Tycker du har det bästa framför dig, hon har blivit en av mina favoriter inom deckargenren!
SvaraRaderaSen var det det där med "Den vidunderliga...". Såhär i efterhand har den växt lite på mig, men det är en liten hatkärlek. Har kommit på att jag har svårt för böcker där man inte "känner för" eller tycker om huvudpersonen. Men å andra sidan så var det nog så författaren ville att man skulle känna...
Haha, jag är fortfarande osäker. Men läs den du så får vi se om du håller med :)
Väldigt snyggt omslag och den verkar bra.
SvaraRaderaHa en härlig start på veckan. // Lissen