Mons Kallentoft's andra bok, i serien om polisen Malin Fors, "Sommardöden" har jag precis läst ut. Om man ska läsa boken så måste man ju läsa den på sommaren, och dessutom så började jag läsa den i Linköping (den utspelar sig i Linköping).
En flicka hittas naken vid Trädgårdsföreningen i Linköping. Hon har sår på armarna men är helt rentvättad. Minnet av vad som har hänt har hon tappat och hon är knappt nåbar. Malin Fors och hennes kollegor försöker ta reda på vad som har hänt och vem som gjort brottet. En annan flicka blir anmälen försvunnen ungefär samtidigt. Vad är det som händer i Linköping denna varma sommar?
Jag tycket att boken var okej, men jag gillar inte riktigt Kallentoft's sätt att skriva. Det är korta meningar och det känns ganska stereotypt att läsa. Mycket fördomar och ganska osammanhängande. Men visst blev jag nyfiken och ville veta vem förövaren var. "Midvinterblod", den första boken i serien, var också helt okej, kanske lite bättre, men där var det också hans sätt att skriva som drog ner lite.
Hur som helst så ska jag nog läsa tredje boken i serien också, "Höstoffer". Dels för att jag redan har den liggandes hemma, och dels för att det är kul att det utspelar sig i Linköping eftersom jag har planer på att flytta dit. Men det lär dröja, för som sagt, det är ingen favorit...
Har du läst någon/några av Kallentoft's böcker? I så fall, vad tyckte du?
Jag håller med dig om Kallentoft. Jag har också svårt för hans böcker, men kan inte sätta fingret på varför. Har försökt genom att läsa två av hans böcker, och jag är ofta sugen på att testa att läsa flera. Men inser att det är inte min stil.
SvaraRaderaSjälv tyckte jag tvärtom :-) I Sommardöden kunde jag riktigt känna hur varmt och och tryckande det var. Midvinterblod upplevde jag som jobbig, mest på grund av språket. Det kanske är en vanesak. Hoppas det, för jag har de andra tre böckerna liggande här hemma, olästa.
SvaraRadera